Länktips/Vårdprogram

Karolinska Universitetssjukhuset vårdprogram
Kotpelarskador, 2021

Sök länkar till Västra Götalandsregionens publicerade handlingar,
där finns alltid tillgång till aktuell och uppdaterade information.
Sök dokument, sortera på ”Regionövergripande”.

Källa:

Traumamanual Södra sjukvårdsregionen
Skall- och nackskada

Källa:

Region Östergötland
Sveriges ledande promemoria för akut ortopedi (ortopedkollen.se)

Källa:

orto.nu
Skada: Nacke

Källa:

internetmedicin.se
Hjärnskador, traumatiska (TBI) – vuxna

Källa:

Region Stockholm Vårdprogram
Akut huvudvärk

Källa:

Äldre Vårdprogram

Sparade för att ev. vara till gagn för läsare

2008

RIKSFÖRBUNDET FÖR TRAFIK-, OLYCKSFALLS- OCH POLIOSKADADE
Handläggning av patienter med whiplashrelaterade besvär (WAD)
Framtaget av
Olle Bunketorp
Docent,specialist i ortopedi
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Malin Lindh
Docent, specialist i rehabiliteringsmedicin
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Marcelo Rivano-Fischer
Fil.dr, leg psykolog
Universitetssjukhuset, Lund
Björn Rydevik
Professor, specialist i ortopedi
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Layout & tryck: In Time AB – 2008
ISBN 91-89064-26-7
© RTP
Flödesschema för handläggning av whiplashrelaterade besvär (WAD)
UTDRAG, sida 6:
”Akut handläggning hos läkare

Åtgärder

Radiologisk undersökning med frågeställning, förutom traumafynd, även förekomst av degenerativa förändringar, inklusive foramenstenos
– slätröntgen vid WAD II och III (vid t ex Bechterew, RA eller osteoporos även vid WAD I)
– CT som komplement vid svårbedömd slätrtg, avseende fr a craniocervikala och cervikothorakala övergångarna, särskilt vid WAD III och då ofta även MRT
Specialistremiss vid skelettskada, misstanke om segmentell instabilitet, commotio cerebri eller neurologisk påverkan.”

LÄS MER:

2003

Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär från 2003-04-01
VILKA SYMPTOM? VILKA REAKTIONER? VEM DRABBADES?

UTDRAG sid A 6:
”Det mekaniska våldets betydelse
För en kroppsvävnad som utsätts för mekaniskt våld ökar skaderisken med våldets (belastningens) storlek. Skaderisken bestäms av vävnadens hållfasthetsegenskaper och hur våldet överförs till vävnaden i fråga (belastningssättet). Vävnadens hållfasthet beror på individuella faktorer såsom ålder, kön, tidigare skador och sjukdomar i vävnaden. Belastningssättet och individuella faktorer har i många fall så stor betydelse för skaderisken att även ett till synes minimalt våld kan ge upphov till skada. Belastningsasymmetri är en viktig riskfaktor.
Biomekaniska riskfaktorer
Halsryggen kan klara stor belastning utan att skadas. Tunga bördor kan bäras på huvudet under lång tid även av gracila kvinnor. Brottarens nacke klarar flera gånger kroppsvikten även i extrema lägen. Cirkuskonstnären kan pendla hängande i sitt huvud med tänderna och hockeyspelaren kan medvetet tackla sin motståndare utan att halsryggens belastningstolerans överskrids, samtidigt som nacken hos den oförberedde motståndaren lätt kan skadas i samma tackling. Toleransnivån ökar vid symmetrisk belastning. Muskulaturen kan dessutom till en viss gräns neutralisera ogynnsamma belastningsförhållanden i kotpelaren.
Vid en bilkollision gäller däremot ofta andra förutsättningar. Det primära våldet överförs i flera steg från fordonet till den åkande. Det är rimligt att tänka sig ett proportionellt förhållande mellan kollisionskraften och graden av personskada, och detta är också huvudregeln, särskilt om man jämför mycket stort och mycket lågt krockvåld. Men det är många faktorer som påverkar skaderisken, och vid små och måttliga kollisionsvåld kan i vissa fall sambandet mellan fordonsskadans storlek och skaderisken för den åkande till och med vara omvänt, vilket förefaller paradoxalt och många gånger leder till missförstånd. Dock finns det förklaringar till detta och den som är intresserad av den teoretiska bakgrunden hänvisas till Fördjupningsdelen.”

LÄS MER:

OBS!

Västra Götaland är en geografisk benämning, korrekt begrepp i detta sammanhang är Västra Götalandsregionen, VGR.
Handlingen ovan är inte uppdaterad sedan 2003 och därmed ogiltig ur ett VGR-perspektiv.
För att upprätthålla god kvalitet i VGR-s styrande dokument ska innehållsansvarig för dokumentet se över dokumentets aktualitet minst vart annat år, för att gälla, men det är inte gjort gällande denna handling.
Dokumentet är inte en riktlinje för VGR.
”De regionala medicinska sektorsråden i Västra Götaland” finns inte längre.
Det finns felaktig länkhänvisning i dokumentet och webbsidan finns inte.
Texten under ”Uppföljning” stämmer inte då ingen finns som ansvarar för uppföljning.
Det medicinska innehållet har VGR ingen anledning att kommentera.
På initiativ av NRH Trauma riks har VGR-loggan redigerats bort och vattenstämpel med text INAKTUELLT lagts till för att undvika missuppfattning om att VGR står som garant för dokumentets validitet.

Västra Götalandsregionen rekommenderar att NRH Trauma riks länkar till VGR-s publicerade handlingar, där finns alltid tillgång till aktuell och uppdaterade information.

Sök dokument på HÄR sortera på ”Regionövergripande”.

1998

Vårdprogram för Whiplashrelaterade besvär
Björn Gerdle, medicinsk redaktör
Gunilla Bring, Ylva Fredin, Bengt Johansson, Bo Levander, Venke Smedmark,
Staffan Söderström, Kärstin Ödman Ryberg
Vårdprogram för Whiplashrelaterade besvär
© Arbetsgruppen
ISBN 91-630-6365-4
UTDRAG, sida 17:
“Halskragens vara eller inte vara diskuteras ofta. Halskragen skall enligt vår uppfattning användas som påminnelse om att undvika extremlägen, dvs att det ej är fråga om fixation. Några undersökningar visar att en halskrage inte väsenligt inskränker rörelseförmågan i nacken hos friska personer, andra att smärta, yrsel och parestesier minskar (för referenser se [4,5,7,19,24,30,31,44,48]. Det är viktigt att kragen anpassas individuellt och att patienten får information om vikten av att aktivera nackmuskler trots kragen. Avvecklingen av halskragen bör ske gradvis. Vissa patienter kan vid mer fysiskt belastande aktiviteter behöva använda kragen tillfälligt under en lång tid framöver. ”