Socialstyrelsen

Insatser för personskadade

Regeringen har idag beslutat att ge Finansinspektionen och Socialstyrelsen i uppdrag inom området personskador. Uppdragen syftar till insatser för en och samma målgrupp men har olika inriktning. Såväl enskilda som organisationer för ofta fram kritik om hälso- och sjukvårdens och försäkringsbolagens behandling av personskadade, ofta i trafiken, och hur de behandlas efter att en skada skett. Den kritik som återkommande förs fram handlar bland annat om att dessa personer inte får adekvat behandling och att de inte får den ersättning som de har rätt till. Det hävdas också att t.ex. försäkringsläkare och behandlande läkare kan komma fram till olika slutsatser om orsakssamband och skadebilder. Kritiken avser således sjukvårdens verksamhet, läkarnas roller och bedömningar samt försäkringsbolagens hantering av skadeärenden. – Vi behöver genomföra insatser för att mer grundligt se vad som behöver göras för att förbättra situationen för personskadade, säger folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström. – Därför har vi nu tagit ett gemensamt grepp om frågorna genom att lämna två uppdrag för att klargöra vilka fortsatta initiativ som bör tas, framhåller Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund. Uppdraget till Finansinspektionen avser att kartlägga och analysera försäkringsbolagens processer och rutiner avseende personskadade, för att klargöra om god försäkringsstandard avseende skadereglering upprätthålls. Hanteringen av de trafikskadade bör särskilt belysas. Kartläggningen ska ta sin utgångspunkt bl.a. i de rapporter som myndigheten tidigare har publicerat. De medicinska rådgivarnas (försäkringsläkarnas) roll ska belysas, bl.a. avseende ersättningssystem och hur försäkringsläkarens roll förhåller sig till den behandlande läkarens roll (det senare i samråd med Socialstyrelsen). Vidare ska förekomsten av självregleringsåtgärder kartläggas och vilken betydelse dessa haft. Redovisningen av kartläggningen och analysen bör vid behov även innehålla en handlingsplan för fortsatta insatser. Uppdraget till Socialstyrelsen avser att kartlägga vilka förutsättningar hälso- och sjukvården har att erbjuda personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd god vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. I uppdraget ska Socialstyrelsen beakta jämställdhetsperspektivet och uppmärksamma de skillnader i vård som erbjuds kvinnor och män. Socialstyrelsen ska även bedöma behovet av och möjligheten att ta fram nationella kunskapsstöd till vården på detta område som innefattar insatser som främjar ett gott bemötande för dessa patienter.

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/05/insatser-for-personskadade

Regeringen, Socialdepartementet, Regeringsbeslut III:3, 2016-05-19, S2016/03609/FS

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Socialstyrelsen

Verksamhet, punkt 3 Uppdrag, 10. Analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd

Socialstyrelsen ska analysera vilka förutsättningar hälso- och sjukvården har att erbjuda personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd god vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. I uppdraget ingår även att analysera vårdutfallet inom detta område. Socialstyrelsen ska beakta jämställdhetsperspektivet och uppmärksamma de skillnader i vård som erbjuds kvinnor och män. Dessutom ska Socialstyrelsen bedöma behovet av och möjligheten att ta fram nationella kunskapsstöd till vården på detta område, som innefattar insatser som främjar ett gott bemötande för dessa patienter. I uppdraget ska Socialstyrelsen samråda med relevanta myndigheter och organisationer. Socialstyrelsen får för uppdragets genomförande disponera 1 500 000 kronor under budgetåret 2016 från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, anslagsposten 28 Till Socialstyrelsens disposition. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 december 2017. Redovisningen ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har.

http://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=17492

Socialstyrelsen, 2016-06-28, Dnr 5.3-16908/2016

Avdelningen för utvärdering och analys, Catarina Jansson, catarina.jansson@socialstyrelsen.se

Projektdirektiv för analys av vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd
Bakgrund, syfte och mål

Bakgrund

Såväl enskilda som organisationer för ofta fram kritik om hälso- och sjukvårdens och försäkringsbolagens behandling av personskadade. Den kritik som förts fram handlar bland annat om att dessa personer inte får adekvat behandling och den ersättning som de har rätt till efter en skada. Det hävdas också att t.ex. försäkringsläkare och behandlande läkare kan komma fram till olika slutsatser om orsakssamband och skadebilder. Kritiken avser således sjukvårdens verksamhet, läkarnas roller och bedömningar samt försäkringsbolagens hantering av skadeärenden [1].

Mot denna bakgrund har Socialstyrelsen i myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2016 fått i uppdrag att analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd [1].

Den vanligaste orsaken till långvariga smärttillstånd/nackbesvär efter olycka/trauma är påkörningsolyckor i trafiken. Om t.ex. en bilist blir påkörd av en annan bil kan en slitning mellan bål och huvud uppstå p.g.a. acceleration/decceleration, s.k. whiplashtrauma/whiplash-skada [distorsion i halskotpelaren]. Nackskador kan orsaka många symtom och funktionsnedsättningar, men skador i facettleder, muskler, diskar, ligament, nerver och blodkärl kan mycket sällan visualiseras med dagens undersökningstekniker. Många med whiplash-skador läker utan särskilda åtgärder medan andra får långvariga besvär och ibland kraftig påverkan på funktion och aktivitetsförmåga. Det finns ett stort behov av tydliga riktlinjer för handläggning av denna patientgrupp så att svåra fall upptäcks tidigt, vilket kan förväntas minska antalet patienter som drabbas av kroniska besvär [2].  Vidare är samsjuklighet i både somatiska och psykiatriska diagnoser vanligt vid långvariga besvär efter distorsion i halskotpelaren [3].

Syfte, effektmål, projektmål

Socialstyrelsen ska analysera vilka förutsättningar hälso- och sjukvården har att erbjuda personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd god vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

I uppdraget ingår även att analysera vårdutfallet inom detta område. Socialstyrelsen ska beakta jämställdhetsperspektivet och uppmärksamma skillnader i vård som erbjuda kvinnor och män.

Dessutom ska Socialstyrelsen bedöma behovet av och möjligheten att ta fram nationella kunskapsstöd till vården på detta område, som innefattar insatser som främjar ett gott bemötande av dessa patienter.

I uppdraget ska Socialstyrelsen samråda med relevanta myndigheter och organisationer.

Målet med projektet är att uppnå ökad kunskap om hälso- och sjukvårdens förutsättningar, vårdutfall samt behov och möjlighet att ta fram nationella kunskapsstöd till vården vad gäller personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 december 2017.

Perspektiv

I uppdraget ska jämställdhetsperspektivet beaktas och skillnader i vård som erbjuds kvinnor och män uppmärksammas. Ytterligare ett sakområde som bör beaktas är funktionshinder.

Omfattning och avgränsning

I uppdraget definieras personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd huvudsakligen som långvarig nacksmärta efter trafikolycka [S13.4: Distorsion i halskotpelaren/Whiplash-skada (WAD¹ I, II, III) + T91.8: Sena besvär av whiplash-skada + andra relevanta ICD-10-diagnoser].

¹ Whiplash Associated Disorders (WAD). Långvariga WAD definieras i FYSS-kapitel: Fysisk aktivitet vid långvariga utbredda smärttillstånd (2015-03-04) som ”långvariga utbredda smärtor med tecken till en centralt störd smärtmodulering som debuterat efter period med whiplashrelaterade besvär” och begreppet WAD inkluderar sena besvär efter alla typer av våld/skador efter acceleration och decceleration i halsryggen.

Metod och genomförande

Inriktning/val av metoder

För att inhämta information om hälso- och sjukvårdens förutsättningar kommer dialogmöten genomföras med relevanta externa aktörer (t.ex. patient-organisationer, professionen, vårdgivare). Information från dessa möten kommer användas som underlag för en enkät som skickas ut till samtliga landsting för att kartlägga förutsättningar för hälso- och sjukvården avseende målgruppen. Enkätsvaren kommer sammanställas och analyseras samt vid behov kompletteras med intervjuer/dialogmöten med lämpliga representanter för hälso- och sjukvården och patientorganisationer.

För att inhämta information om vårdutfall och skillnader i vård mellan kvinnor och män (samt t.ex. mellan landsting) kommer deskriptiva analyser genomföras avseende målgruppen. Analyserna baseras på t.ex. populationsbaserade data bestående av personer/”kohort” med vårdtillfällen/specialistbesök i specifika diagnoser. Exempel på datakällor; patientregistret, läkemedelregistret (Socialstyrelsen), LISA² (SCB), MiDAS³ (Försäkringskassan), Strada⁴ (Transportstyrelsen), Nationella registret över smärtrehabilitering, NRS (nationellt kvalitetsregister).

För att bedöma behovet av nationella kunskapsstöd till vården kommer behoven bland mottagare och målgrupper undersökas (dvs. yrkesföreträdares respektive brukares och patienters önskemål och behov av vägledning) och information inhämtas genom t.ex. dialogmöten, enkäter och fokusgrupper. Vidare kommer omfattningen av existerande vetenskapligt underlag undersökas genom sökning och analys av litteraturen.

För att inhämta ytterligare information avseende vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd kommer även en begränsad internationell utblick genomföras.

Viktiga kompetensbehov

a. Avdelningen för utvärdering och analys (ägare av uppdraget):
Från avdelningen behövs utvärderingskompetens, medicinskt sakkunnig och statistiskt metodstöd. Vidare behöver samordnaren för funktionshindersfrågor involveras i projektet.

b. Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården:
Från avdelningen behövs kunskap/resurser från enheten för vägledning inom hälso- och sjukvård avseende behov och möjlighet att ta fram nationellt kunskapsstöd till vården.

Projektorganisation, Styrgrupp och resursansvariga
Resursansvariga:

Marcus Gry, U/EM
Anders Fejer, U/EM
Britta Zaar Nyman, KOM/PK
Projektägare
Marcus Gry, enhetschef, U/EM

Projektledare

Catarina Jansson, utredare, U/EM

Tidplan och leverans – översikt

se Projektdirektiv

Ekonomi

se Projektdirektiv

Uppskattad resursåtgång 2016

se Projektdirektiv

Beslutad av:

Lars-Torsten Larsson
Tillförordnad generaldirektör

Referenser

1. Regeringen. Pressmeddelande: Insatser för personskadade. 2016-05-19
2. Vårdprogram för nacksmärta och funktionsnedsättning efter olycka. Region- alt vårdprogram. Region Skåne 2015
3. Hälften lider av psykiatriska tillstånd. Samsjuklighet vanligt vid långvariga besvär efter halsryggsdistorsion. Läkartidningen Nr 43 2009.
   (författare Klas Berlin, Eddy Holmgren och Jorma Styf, samtliga försäkringsläkare: läkartidningen artikel 1, respektive Jorma Styf och Patricia Olaya-Contreras: läkartidningen artikel 2 – kommentaren ansvarig redaktörs)

Versionshistorik

se Projektdirektiv

Socialstyrelsen 2017-01-27, Dnr 16908/2016

Socialstyrelsen 2017-01-27, Dnr 16908/2016

Catarina Jansson
catarina.jansson@socialstyrelsen.se

Minnesanteckningar från dialogmöte om vården vid trafikskador med långvariga smärttillstånd

Tid: Torsdag 17 november 2016, kl. 13-16.30
Plats: Socialstyrelsen, Rålambsvägen 3, Stockholm
Inledning och information från Socialstyrelsen

Catarina Jansson, projektledare, hälsade välkomna, presenterade dagordningen och informerade om regeringsuppdraget (se bifogad presentation). Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd. Bland annat ska hälso- och sjukvårdens förutsättningar att erbjuda personer inom detta område god vård i8 enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt behovet av nationella kunskapsstöd till vården undersökas. Uppdraget har avgränsats till att huvudsakligen omfatta långvarig nacksmärta efter trafikolycka/whiplash-skada.

Exempel på nationella kunskapsstöd från statliga myndigheter:

• Nationella riktlinjer (Socialstyrelsen)
• Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (Socialstyrelsen)
• Oberoende utvärderingar/systematiska litteraturöversikter av etablerade och nya metoder (Statens beredning för social och medicinsk utvärdering, SBU)

Andra former av nationella kunskapsstöd är t.ex. nationella vårdprogram.

Exempel på nationella kunskapsstöd inom området långvariga smärttillstånd och/eller whiplash-skada:

• Försäkringsmedicinskt beslutsstöd; Distorsion i halskotpelaren (inklusive Whiplash-skada) – S13.4¹: http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/distorsionihalskotpelareninklu
• Nationella riktlinjer för vuxentandvård/Tandvårdsriktlinjer/Smärta och störd käkmotorik associerad med pisksnärtskada (WAD): http://www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer/sokiriktlinjerna/smartaochstordkakmotorikassoci
• Beslutsstöd för behandling/Nationella medicinska indikationer; Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta: http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nationella-indikationer-multimodal-rehabilitering.pdf
• Systematisk litteraturöversikt; Metoder för behandling av långvarig smärta: http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/medoder-for-behandling-av-langvarig-smarta/
• Systematisk litteraturöversikt; Rehabilitering vid långvariga smärta: http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/rehabilitering-vid-langvarig-smarta/
• Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (FYSS-kapitel); Fysisk aktivitet vid långvariga utbredda smärttillstånd: http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_L ǀ-Ñngvariga-utbredda-sm ǀ-ñrttillst ǀ-Ñnd.pdf

Därefter informerade Marcus Gry, projektägare, om Socialstyrelsens kvalitetsområden som innebär förutsättningar för god vård, Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg samt Socialstyrelsens intressenter. Det aktuella regeringsuppdraget utgör en behovs- och problemanalys och kan t.ex. resultera i förslag på lämpliga former av nationella kunskapsstöd.

Syftet med dialogmötet var att inhämta information och synpunkter från företrädare för patienters och professioners nationella organisationer om hur vården inom detta område fungera idag, eventuella problem och framtida utmaningar samt behovet av nationella kunskapsstöd till vården.

¹ Se även Försäkringsmedicinskt beslutsstöd: Långvarig smärta i rörelseorganen inkl. fibromyalgi – M79, R52;
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/langvarigsmartairorelseorganen 

Situationen inom vården vid trafikskador och långvariga smärttillstånd: Presentationer från deltagande organisationer

Innan mötet efterfrågade Socialstyrelsen respektive inbjuden organisation att utifrån sitt perspektiv presentera hur vården inom detta område fungerar idag, eventuella problem och framtida utmaningar samt behovet av nationella kunskapsstöd till vården.
Minnesanteckningar 

Frågor till Socialdepartementet:

Frågor angående Regeringsuppdraget, Regeringsbeslut III:3, 2016-05-19, S2016/03609/FS, Personskadeföreningen NRH

Avsändare: forening@nackskada.se

Mottagare: socialdepartementet.registrator@regeringskansliet.se, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se

Kopia: pyry.niemi@riksdagen.se, hillevi.larsson@riksdagen.se, johanna.haraldsson@riksdagen.se, jessika.roswall@riksdagen.se

Datum 2017-03-13 11:00

Socialdepartementet

Angående Regeringsuppdraget, Regeringsbeslut III:3, 2016-05-19, S2016/03609/FS

Enligt minnesanteckning (Dnr 16908/2016, daterad 170127) från det dialogmöte som ägde rum på Socialstyrelsen den 17 november 2016 framgår att Socialstyrelsen valt att avgränsa det ursprungliga uppdraget i ovan rubricerade regeringsbeslut. Av anteckningarna framgår att ”uppdraget har avgränsats till att huvudsakligen omfatta långvarig nacksmärta efter trafikolycka/whiplash-skada”. Det framgår inte av vilken anledning det huvudsakliga uppdraget ändrats.

Vid riksdagens ”Seminarium om trafikförsäkringen” den 18 januari 2017 framkom det vid Socialstyrelsens presentation inte några uppgifter om att det ursprungliga regeringsuppdraget att ”analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd” hade ändrats till att istället omfatta ”långvarig nacksmärta efter trafikolycka/whiplash-skada”.

Vi förväntar oss också att få svar på följande frågor;

– När beslutade regeringen att ändra det ursprungliga uppdraget från att ”analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd” till att istället omfatta ”långvarig nacksmärta efter trafikolycka/whiplash-skada”?

– Om regeringen inte fattat sådant beslut vem är i så fall beslutsfattare, när har beslutet fattats samt av vilken anledning? Tacksam för besked om diarienummer.

Med vänliga hälsningar,

Personskadeföreningen NRH

Svar från Socialdepartementet:

Från: Helen Rudberg Datum: 6 april 2017 12:53
Ämne: S2017/01634/FS

Till: “Forening@nackskada.se”

Tack för brev angående uppdrag till Socialstyrelsen om att analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd. Den 19 maj 2016 beslutade regeringen om ett uppdrag till Socialstyrelsen att analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och lång­varig smärttillstånd (S2016/03609/FS). I uppdraget ingår att analysera vilka förutsättningar hälso- och sjukvården har att erbjuda personer med trafik­skador och långvariga smärttillstånd god vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. I uppdraget ingår även att analysera vårdutfallet inom detta område. Socialstyrelsen ska beakta jämställdhetsperspektivet och uppmärksamma de skillnader i vård som erbjuds kvinnor och män. Dessutom ska Socialstyrelsen bedöma behovet av och möjligheten att ta fram nationella kunskapsstöd till vården på detta område, som innefattar insatser som främjar ett gott bemötande för dessa patienter. I uppdraget ska Socialstyrelsen samråda med relevanta myndigheter och organisationer.

Regeringen har inte fattat något beslut om att ändra uppdraget.

För mer information om hur Socialstyrelsen har tolkat eller avgränsat uppdraget hänvisar jag till Socialstyrelsen.

Med vänlig hälsning

Klara Granat

NRH-s Vetenskapsråds brev till Socialstyrelsen angående regeringsuppdraget 2016. Bilagor 6.

Socialstyrelsens uppdrag att analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd (Regeringsbeslut III:3, 2016-05-19, S2016/03609/FS).

Läs brevet i PDF: KLICKA HÄR

I NRH-s Vetenskapliga råd ingick följande experter 16 april 2017:
Bo C Bertilson, Leg läk, Med Dr, specialist i allmänmedicin.
Gunilla Bring, Leg läk, Med Dr, specialist i rättsmedicin.
Olle Bunketorp, Leg läk, Med Dr, överläkare i ortopedi, docent i trafikmedicin.
Malin Lindh, Leg läk, Med Dr, överläkare och docent i rehabiliteringsmedicin.

Ett stort och varmt tack till dem! Deras arbete för skadades rätt till utredning och diagnos inger hopp om en bättre framtid!

Brevet till Socialstyrelsen har även undertecknats av:
Personskadeföreningen NRH – Nack-, Rygg- & Hjärnskadades rätt till utredning & diagnos efter trauma – i samverkan med:
Personskadeförbundet RTP – Västerås lokalförening
Styrelsen för Nackskadeförbundet
Fibromyalgiförbundet

Ett stort och varmt tack till patientorganisationerna i samverkan! Tillsammans är vi starkare!

Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg.